Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att förÀldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. FörÀldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gÀllande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare Àr begrÀnsad och handlar frÀmst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare Àn Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet mÄste förstÄs utifrÄn de svÄra val som en svag position pÄ arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgÀngliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna Àr.

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollÀrare förhÄller sig till anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, tvÄ som arbetar pÄ yngrebarnsavdelning och tvÄ som arbetar pÄ Àldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att anvÀndningen av TAKK skiljer sig Ät i mÄnga avseenden, inte enbart mellan yngre och Àldrebarnsavdelningarna utan Àven förskollÀrare sinsemellan, men att det Àven finns mÄnga gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. NÄgot som de har gemensamt Àr att alla fyra Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av TAKK och de anser att det Àr ett roligt och utmanande arbetssÀtt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara Àr ett bra sÀtt att stimulera kommunikationen hos alla barn pÄ deras avdelningar, och inte enbart de barn som har nÄgon form av sprÄkstörning. NÄgot som skiljer dem Ät Àr erfarenheten av TAKK och Àven mÀngden av tillfÀllen dÄ TAKK anvÀnds i samlingarna..

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Följande kartlÀggande undersökning berör omrÄdet kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet Àr att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt nÄgra barn och att utifrÄn nÄgra pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gÀllande mÄl i lÀroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. JÀmförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehÄll och den valda verksamheten dÀr kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna faststÀlla vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen Àr mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser pÄ mÄlen i lÀroplanen i relation till bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

Den hÀr uppsatsen handlar om förutsÀttningar för skapande verksamhet för barn i Ärskurs 1 och 2 samt pÄ fritidshem i Stockholmstrakten. NÀr och hur anvÀnds skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berÀttelser eller som hjÀlp att lÀttare förstÄ basÀmnen. Eget skapande, mest i form av teckning anvÀnds som nÄgot att göra i vÀntan pÄ att lÀrare ska komma eller för att vÀnta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frÄgestÀllning har varit vilka förutsÀttningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

LÀkemedlet subutex Àr ett preparat som anvÀnds vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebÀr att man i ett speciellt utformat program fÄr detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. VÄrat syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ information om programmets utformning samt att belysa samhÀllets olika synsÀtt pÄ behandlingen genom bl.a. att se pÄ dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att anvÀnda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom Àmnet, samt att vi har Àven intervjuat personer som Àr insatta i problematiken kring subutex.

Socialstyrelsen har konstaterat att Àldres psykiska hÀlsa Àr ett eftersatt omrÄde, trots att mÄnga Àldre drabbas av psykiska besvÀr, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre Äldrar, nÄgot som delvis kan bero pÄ att mÄnga studier har en ÄldersgrÀns pÄ 75 Är. Tidigare studier visar ocksÄ att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien Àr en beskrivning av nÄgra psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som Àr 75 Är och Àldre.Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning dÀr datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna Äldersgrupp Àr förluster och skam kopplat till detta.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

Forskning indikerar att det bland Àldre existerar en starkare koppling mellan socialt nÀtverk och subjektivt vÀlbefinnande Àn bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn Àldres egna upplevelser kartlÀgga pÄ vilket sÀtt mÀnskliga relationer anses skapa subjektivt vÀlbefinnande. Sju deltagare i Äldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmÀrksammade ett dubbelriktat samband mellan hÀlsa och relationer. HÀlsa, som bÄde faktisk och upplevd kapacitet, Àr inte endast en grundförutsÀttning för vidmakthÄllna relationer utan bör Àven betraktas som ett resultat dÀrav.