Sökresultat:
701 Uppsatser om Äldre medborgare 55 - Sida 20 av 47
Personligt konto för hÀlsoinformation
Det hÀr examensarbetet undersöker det personliga kontot för hÀlsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut frÄn Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen Àr vid tiden för denna rapports fÀrdigstÀllande Ànnu inte genomförd vilket den var planerad att vara.MÄlet med examensarbetet Àr att pÄ uppdrag av Mawell undersöka vilka affÀrsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahÄllen tjÀnst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjÀnster, förvÀntas leda till. Men ocksÄ implementera tvÄ tjÀnster som visar konceptet med hur en tjÀnst kan anvÀndas för att skapa nytta för en utvald mÄlgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika mÄlgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag pÄ hur tjÀnster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen Àr ett antal olika tjÀnsteförslag baserade pÄ mÄlgruppernas problem och behov samt tvÄ tjÀnsteimplementationer.
Den ideale medborgaren : Faktorer som pÄverkar medborgarskapsidealen i tvÄ lÀroplaner
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de bÄda lÀroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och fÀrdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begrÀnsningar.De tvÄ lÀroplanerna och deras medborgarideal Àr pÄ mÄnga sÀtt vÀldigt lika varandra, men de olika pÄverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de bÄda lÀroplanerna ligger i linje med den internationella lÀroplansutvecklingen vad gÀller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) pÄvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De tvÄ lÀroplanerna Àr grundade i olika pedagogiker och lÀroplanskoder, nÄgot som pÄverkar elevens relation till stoffet och dÀrmed Àven beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra lÀroplaner Àr de formulerade pÄ ett sÀrskilt sÀtt av sÀrskilda anledningar, nÄgot som krÀver en medveten hÄllning hos de lÀrare som vill utbilda demokratiska och kÀllkritiska medborgare ? i enlighet med lÀroplanen!.
Förbifart Stockholm : MaktförhÄllanden och ansvar
I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.
Implementeringen av förskolans reviderade lÀroplan - en studie av processen i en kommun
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de bÄda lÀroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och fÀrdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begrÀnsningar.De tvÄ lÀroplanerna och deras medborgarideal Àr pÄ mÄnga sÀtt vÀldigt lika varandra, men de olika pÄverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de bÄda lÀroplanerna ligger i linje med den internationella lÀroplansutvecklingen vad gÀller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) pÄvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De tvÄ lÀroplanerna Àr grundade i olika pedagogiker och lÀroplanskoder, nÄgot som pÄverkar elevens relation till stoffet och dÀrmed Àven beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra lÀroplaner Àr de formulerade pÄ ett sÀrskilt sÀtt av sÀrskilda anledningar, nÄgot som krÀver en medveten hÄllning hos de lÀrare som vill utbilda demokratiska och kÀllkritiska medborgare ? i enlighet med lÀroplanen!.
Att vÀrdera ÄtgÀrdsförslag i samhÀllsanalyser : en fallstudie av omrÄdesanalys i RÄgsved
Den urbana situationen idag, med en majoritet av mÀnniskor som bor och arbetar i stÀderna, sÀtter stor press pÄ en vÀlfungerande planeringsprocess. Denna uppsats undersöker hur konsultföretaget Urban Utveckling och SamhÀllsplanering AB kan utveckla sina analysverktyg nÀr de utvÀrderar urbana omrÄden dÄ analyserna idag inte argumenterar för prioritering av sÀrskilda ÄtgÀrder. Förslaget var att utveckla en prioriteringsprocess som skulle ta in viktiga aspekter av urban planering i berÀkningarna, aspekter som skulle kunna pÄverka denna process. Baserat pÄ intervjuer med lokala aktörer jÀmfördes sociala och ekonomiska aspekter med varandra och i relation till syftet för analysen, vilket var att omrÄdet skulle förbÀttras bÄde för fastighetsförvaltaren och för invÄnarna. Resultatet presenterade fem ÄtgÀrder som genom deras sociala pÄverkan ? kopplat till syftet för analysen ? borde anses mer aktuella Àn de övriga.
FörÀndringskommunikation : Ett fiberbredbandsprojekt i Vara kommun
I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.
?Det mÄste ju vara lite strÀngt ocksÄ? - Elevers röster om skolrÄd och deras inflytande
Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan.
Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.
Ăkat medborgarinflytande pĂ„ lokal nivĂ„ : lĂ€rande för alla. En studie av Motala kommuns organisationsförĂ€ndring.
Bakgrund: Allt fler medborgare vÀljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istÀllet för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestÄende av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förÀndra den politiska organisationen, med fokus pÄ arbetet att förbÀttra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att i nÄgon större utstrÀckning ta med tjÀnstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker.
Barnmisshandel
Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).
Ăldreomsorgen Ă„r 2020. Vilka planer har beslutsfattare och
tjÀnstemÀn inför framtiden?
VÄr undersökning visar vilka tankar och planer som finns hos politiker och tjÀnstemÀn i tvÄ kommuner angÄende hur framtidens Àldreomsorg kan komma att se ut.Inledningsvis görs en historisk Äterblick över hur samhÀllet tidigare tagit hand om sina Àldre medborgare. Dagens styrande lagar och riktlinjer samt nationella mÄl beskrivs. Sverige anses stÄ inför omfattande utmaningar nÀr befolkningen blir Àldre och andelen Àldre blir större. I studien intervjuas fem personer med beslutande stÀllning samt en lÀkare om sina tankar om den framtida Àldreomsorgen. Intervjuerna har huvudsakligen fokuserats utifrÄn faktorerna demografi, ekonomi samt de Àldres hÀlsa och funktionsförmÄga.
Deltagande i demokratin
Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjÀrtefrÄgor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnÀllUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjÀrtefrÄgor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, VÀst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen Är 2000 menar man att det Àr den deltagande demokratin som bör efterstrÀvas. Denna syn pÄ demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkÄr och ser deltagande som en plikt snarare Àn en rÀttighet. Iresultaten frÄn vÄra samtalsintervjuer, ser vi att hjÀrtefrÄgorna finns dÀr och att de flesta har en stor samhÀllsrelevans. Det generella bland respondenterna Àr att de inte kommunicerar sin hjÀrtefrÄga i nÄgon större utstrÀckning.
EU och det sociala kapitalet : En studie av sambandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemslÀnder
Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.
AllmÀnhetens förtroende för polisens internutredning
Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmÀnhetens förtroende för polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av polisen pÄverkar allmÀnhetens förtroende för polisens internutredningar. För att fÄ en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade pÄ vid studierna av dessa utredningar var om de pÄbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmÀnhetens förtroende för utredningar mot poliser.
Vindkraftverk ? Hur vindkraftsprojektering pÄverkar bostadsmarknaden
Syfte: Att undersöka problematiken kring hur vindkraftsprojektering pÄverkarbostadsmarknaden.Vad har spekulanter för attityd till fastigheter vid etablerad och planeradvindkraftverk? Vad finns det för fördelar samt nackdelar ivindkraftsetableringen utifrÄn ett bostadsmarknadsperspektiv? Vad harfastighetsmÀklare för erfarenheter av fastighetsförsÀljningar vid etablerad ochplanerad vindkraft?Metod: Kvalitativ studie med tre semistrukturerade personintervjuer, femstrukturerade telefonintervjuer samt en strukturerad e-postintervju. Dessa harvi ÄterberÀttat i berÀttelser dÀr samtliga respondenter har pÄhittade namn för attskydda deras intresse.Resultat: Styrkor vindkraftsetablering medför Àr att det bidrar till att minskautslÀpp och öppnar upp för en ny marknad dÄ mÄnga exploatörer vill investeraoch etablera vindkraftverk. Oro hos medborgare och spekulanter tillfastigheter i nÀrheten av planerad och etablerad vindkraft i nulÀget kanbetraktas som en nackdel. Det resulterar till reducerade fastighetspriser pÄbostadsmarknaden dÀr vindkraft antrÀffas.Slutsats: Vindkraftverk Àr ett bra alternativ till dagens största energikÀllor.FastighetsmÀklare har mÀrkt av en negativ pÄverkan pÄ bostadsmarknaden.Kommuner har mött motstÄnd till vindkraftsetableringar pÄ grund av deninverkan som vindkraftverk har pÄ sin omgivning.
HÄllbar utveckling i förskolan - en jÀmförande studie mellan tvÄ förskolor och deras arbete med miljö- och samhÀllsfrÄgor
Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en traditionell förskola
och en med utmÀrkelsen hÄllbar utveckling. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrande för hÄllbar
utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en
traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville Àven undersöka vilka
resonemang pedagogerna pÄ respektive förskola har angÄende vilka kunskaper barn behöver
lÀra sig för en framtida hÄllbar samhÀllsutveckling, samt om de anvÀnder sig av nÄgra
sÀrskilda arbetssÀtt.
Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade
förskolans identitetsarbete, som i sig ger en sÀrskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger
dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna pÄ bÄda
förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det
stÄr i lÀroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.