Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 29 av 589

En biologisk översyn av tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Att lyssna till det tysta : Fenomenologisk teori och hÀllbilder vid Motala ström

The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity..

"ESS avgörs i Bryssel": NÀtverk söker förankring i institutionell beslutsstruktur

This paper aims at describing and explaining the bi-and multilateral negotiations that are, and have been, taking place between Sweden's chief negotiator Allan Larsson and European countries, and within the EU institutions in Brussels, in order to seek support for the Swedish offer to host the European Spallation Source, ESS. It applies a case study method using political science theories ? governance and government ? and to a large extent information from the involved actors in the policy process. The paper also presents a constructive position, in showing how the negotiations on ESS can turn into a process leading to a decision on the construction of this research facility. ESS is negotiated in networks on bi- and multilateral levels consisting of European research representatives and financiers.

Varför byggs det inte fler hyresrÀtter? : - Ett arbete om investeringsbedömningar vid nybyggnation av hyresrÀtter.

Bakgrund: Idag rÄder det stor brist av hyresrÀtter i samhÀllet. Detta medför att unga har svÄrt att flytta hemifrÄn och att personer med begrÀnsat kapital har svÄrt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut pÄ. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan anvÀnda vid nybyggnation av hyresrÀtter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillÀmpats dÀr studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvÀrdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen anvÀnder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrÀtter. Förslaget som presenteras Àr att fastighetsbolag ska anvÀnda nuvÀrdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

Kulturmiljö i teori och praktik : Praktisk tillÀmpning av teori i exemplet Augerum

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar.

SlakthusomrÄdet : en gestaltning enligt Jane Jacobs

SlakthusomrÄdet i södra Stockholm stÄr inför stora förÀndringar. Sten Nordin, ett borgarrÄd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att lÄta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras pÄ hur SlakthusomrÄdet kan komma att utformas. Teorin innehÄller fyra villkor: omrÄdet mÄste ha mer Àn en primÀr funktion, det mÄste vara smÄskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens Älder och utseende, och en tillrÀckligt hög koncentration av mÀnniskor mÄste befinna sig pÄ platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs mÄste alla fyra villkor uppfyllas för att omrÄdet ska bli fullt funktionellt och levande. TvÄ analyser genomförs i undersökningen av omrÄdet: en baserad pÄ Kevin Lynchs metod och en baserad pÄ SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat pÄ resultatet av analysen och vidare pÄ Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel pÄ SlakthusomrÄdets utformning designas. Programmet innehÄller fem punkter: TÀta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare strÄk genom omrÄdet, fler bostÀder, och fler entréer till omrÄdet. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori Àr optimal för att basera riktiga projekt pÄ och hur och om det Àr möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

Har grad av förtroende för medmÀnniskor som del av institutionell kontext pÄverkan pÄ lÀnders möjlighet till ekonomisk utveckling? : En empirisk analys av sambandet mellan förtroende, institutioner och ekonomisk utveckling

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

?Ingen skitstövel? : tankar kring effektivt ledarskap pÄ VIDA Vislanda

Denna rapport behandlar instÀllningar och tankar ledarskap och vad som kan förvÀntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförÀndring pÄ VIDA Vislanda AB dÀr en underhÄllschef ska tillsÀttas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslÀra analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förvÀntningar pÄ den nya tjÀnsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ plats i Vislanda och frÄgorna som stÀlldes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och fÀrdigheter som karaktÀriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkÀtundersökning för att fÄ svar pÄ vilken typ av ledarfilosofi som efterfrÄgas av de anstÀllda.

Skönlitteratur och den inre konversationen - en nyckel till det mest vÀsentliga

Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.

Gruppdynamik i idrottsundervisning : Och hur det pÄverkar lektioners utfall

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

LÀrande under flygstridsledningsutbildning : En intervjustudie rörande lÀrande kopplat mot Kolbs lÀrocirkel

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste tvÄ Ären underkÀnts tvÄ elever per Är, detta motsvarar en andel pÄ cirka en fjÀrdedel som inte blir godkÀnda. Inför att man pÄbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebÀra att endast de med rÀtt förutsÀttningar antas till utbildningen. DÄ vissa individer trots det blir underkÀnda lyfts tesen att detta kan bero pÄ antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats pÄ utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lÀrare pÄ den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jÀmföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslÀrande och dÀrigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptÀckas.

Mediestrategier : En kritisk granskning av vilka strategier Aftonbladet anvÀnde under rapporteringen om svininfluensan

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet anvÀnde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrÄn Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet anvÀnder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sÀnda ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka pÄverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrÄn staten i första hand. DÀrför Àr anvÀndningen utav strategier och retoriska begrepp nödvÀndig för att bibehÄlla makten att kunna försöka pÄverka och övertyga lÀsarna..

"Jag hatar lÀroböcker" - en kvalitativ studie om hur pedagoger, i Ärskurs 3, tÀnker kring sprÄkutveckling

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i Ärskurs 3 i grundskolan tÀnker och arbetar med sprÄkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgÄ frÄn Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstÀrkning. Dessutom har vi inriktat oss pÄ forskning om lÀsförstÄelse, höglÀsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger pÄ tre olika skolor i olika kommuner. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, nÄgot som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna Àr införstÄdda med de olika teorier och forskning som finns pÄ omrÄdet.

Glappet mellan teori och praktik : En pilotstudie av medieÀmnets undervisning kring mediebilder i förhÄllande till styrdokumentens intentioner

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Den institutionella organisationsteorin och konsten : En fallstudie om institutionella idéers pÄverkan inom en kulturorganisation

Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten Àr kan vara svÄrt att definiera. En definition Àr att konsten Àr vad konstvÀrlden sÀger Àr konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mÄl som syftar till att sprida kulturen till allmÀnheten. KonstnÀren Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvÀrlden att det finns en avgörande extern faktor som pÄverkar konstvÀrlden. Han menar Àven att det finns en syn som ser konsten som en institution.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->