Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..

Syfte: Den här uppsatsen har två syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk.

Uppsatsen beskriver de svårigheter fallföretaget Preem upplevde under sin etableringsperiod i Polen. Syftet är utöver svårighetsbeskrivningar att ge en ökad förståelse för problematiken i samband med etablissemang på internationella marknader i länder som befinner sig i transformella faser. Ökad insikt avses kring varför det är svårt att bibehålla långsiktigt etablissemang under ovan nämnda förutsättningar. Problematiken belyses utifrån intervjuer med inblandade från etableringsperioden vilket kännetecknar ett kvalitativt angreppssätt. Teoretiska utgångspunkter görs från Uppsalaskolans antaganden kring psykiskt avstånd.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in.

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna används praktiskt grundat på en intervju med musiker anställda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I ämnet praktisk intonation finns nästan inget skrivet.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag väljer att hållbarhetsredovisa, ansåg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna påverkar hållbarhetsredovisningen i företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, ålder, kulturell mångfald och besittningstid har vi tagit reda på om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen.Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt för att framställa svar vad gäller våra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hållbarhetsredovisningar samt årsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag är noterade i Stockholmsbörsen.Teori: Inom hållbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hållbara utveckling och hur styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen. Vidare ställs fyra hypoteser utifrån intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper påverkar hållbarhetsredovisningen.Analys och slutsats: I analysen prövas våra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer något positivt signifikant samband mellan hypoteserna.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder?s perspective.The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

John A Warden III har en teori om hur luftkrig ska genomföras, som sedan slutet på 80-talet influerat bland annat USA i deras planering och genomförande av luftoperationer. Denna teori var som mest aktuell under Gulfkriget 1990-1991, där luftstridskrafterna genom ett agerade enligt Wardens teori gav stora effekter på konfliken.Detta arbete syftar mot att undersöka om Wardens teori fortfarande används, och vilka effekter detta agerande medför. Arbetet presenterar de begrepp som kan ses som centrala i Wardens teori och analyserar dessa mot en fallstudie som rör flygstridskrafternas agerande under inledningen av Operation Enduring Freedom i Afghanistan år 2001.Slutsatsen är att det finns spårbarhet av Wardens tankar om luftöverlägsenhet under hela perioden som arbetet berör. Däremot finns det endast spårbarhet av att koalitionen agerade enligt tyngdpunktsbegreppet, parallell attack och fienden som ett system under den inledande fasen av konflikten. Därför kan det inte sägas att koalitionen agerade enligt Wardens teori under konflikten..

The aim of this study is to examine how social workers and pree-school teachers resonate about their experiences of cooperation with each other, in relation to maltreated children and the duty to report. Several studies show that there is a difference between how many children that is suspected of maltreatment and how many that are reported to social service. In Sweden, pre-school staff are obliged to notify the suspicion of child abuse according to 14: 1 SoL, but previous research indicates that the obligation to declare is not used to the extent that it should. One reason for the low notification rate is  the interaction between preschool and the social services shortcomings.Therefore, we believe it is relevant to examine how the cooperation really looks like between the organizations, when the child is being abused or at risk of suffering. The results of the study are based on qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers and four administrators.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.