Sökresultat:
66 Uppsatser om Äkta maka - Sida 5 av 5
Ett gott liv pĂ„ Ă€ldre dar : Ăldres upplevelse av hĂ€lsa och livskvalitet
PÄ grund av en ökande medellivslÀngd hos Sveriges befolkning, Àr en betydligt större grupp Àldre att vÀnta. Mer kunskaper kring mÀnniskors förutsÀttningar för ett gott liv i hög Älder kommer  att krÀvas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta hand om denna Äldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka fÄ kunskap om hur Àldre mÀnniskor upplever sin livskvalitet och hur Äldrandet pÄverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med mÄlgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsÀck, livskriser, kÀnslan av trygghet och rÀdsla, att kÀnna social glÀdje och sorg och sjÀlvstÀndighet ger meningsfullhet.
Partners upplevelse av att vÄrda sin livskamrat som insjuknat i stroke: Ett förÀndrat liv
I Sverige Àr stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsÀttning bland vuxna mÀnniskor. Stroke Àr ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn pÄ den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försÀmrad balans och talsvÄrigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet pÄbörjas redan efter första dygnet pÄ sjukhus och fortsÀtter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet Àr det vanligt att vÄrdtagarens make/maka eller sambo vÀljer att bli informell vÄrdgivare.
Ett genusperspektiv pÄ symtom och upplevelser som leder till att patienter söker vÄrd vid misstanke om stroke: Delstudie i HjÀrnvÀgen 2
I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och Àr den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjÀrtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock Àr tidsfördröjningen den största faktorn för att fÄ en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vÄrd vid misstanke om stroke. Det Àr en kvantitativ studie som redovisar en patientenkÀt med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet HjÀrnvÀgen 2.
Att vara nÀra : en litteraturbaserad studie om hur anhöriga pÄverkas vid allogen stamcellstransplantation
BakgrundI Sverige Ă€r cancer en vanlig sjukdom, enligt berĂ€kningar kommer var tredje person att fĂ„ en cancerdiagnos nĂ„gon gĂ„ng under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer Ă€r den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebĂ€r att blodbildande stamceller transplanteras frĂ„n en donator. Under 2010 genomÂfördes 252 allogena stamÂcellstransplantationer i Sverige. Behandlingen Ă€r lĂ„ng och mycket pĂ„frestande för patienten.
Esther Ellqvist, kvinna och konstnÀr kring sekelskiftet 1900
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ansvara för omvÄrdnaden. : Intervjuer med fenomenologisk ansats
Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.