Sök:

Sökresultat:

4533 Uppsatser om  effekter av Lavaldomen - Sida 23 av 303

EU:s Antidumpningspolitik, kvantitets- och priseffekter pÄ EU:s cykelimport

Antidumpning Àr ett aktuellt Àmne som ökat i omfattning under senare tid och som sedermera pÄverkar handelsflödet mellan lÀnder i vÀrlden. I denna uppsats skildras EU:s antidumpningspolitik, frÄn anmÀlan om dumpning till slutgiltiga ÄtgÀrder, problem och tÀnkbara effekter. Vidare kartlÀggs EU:s antidumpningsÄtgÀrder mot asiatiska cykelproducenter samt vilka effekter dessa resulterar i. De lÀnder som ingÄr i undersökningen Àr Kina, Taiwan, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Thailand. Resultatet överensstÀmmer med de antaganden om importminskning, handelsomfördelning och prisökningar som tidigare forskning kommit fram till Àven om de inte Àr generellt applicerbara pÄ alla lÀnder i undersökningen dÄ stora variationer förekommer..

Diglossi i arabiska och dess effekter pÄ modersmÄlsundervisningen - en kvalitativ studie

ModersmÄlsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i sprÄk- och identitetsutveckling Àr en öppen frÄga. ModersmÄlsundervisningen i arabiska konfronterar mÄnga utmaningar som gör att den kan vara svÄr att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvÄrar inlÀrningen. LikvÀl Àr modersmÄlslÀrare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter pÄ undervisningen.

The development of the neighborhood MollevÄngen - A survey about gentrification

Författare: Sebastian Malmborg och Max Berg Handledare: Karin Staffansson Pauli Bakgrund: I media framstÀlls MöllevÄngen som ett delomrÄde i en pÄgÄende gentrifieringsprocess. Begreppet gentrifiering associeras med negativitet och segregation. Syfte: Syftet med denna studie Àr att granska om den utveckling som skett pÄ MöllevÄngen Àr att klassas som gentrifiering och vilka effekter det medför pÄ det givna omrÄdet. Metod: Undersökningen bygger pÄ sju intervjuer som Àr riktad till de intressenter författarna anser vara mest relevanta kring utvecklingen av MöllevÄngen. Utöver detta har tvÄ enkÀtundersökningar utförts som riktar sig till de boende och fastighetsmÀklare. Slutsatser: Författarna anser att MöllevÄngen Àr i en pÄgÄende gentrifieringsprocess. Gentrifieringen Àr av naturlig karaktÀr och kommer dÀrför till största sannolikhet fortlöpa. De goda effekter gentrifieringen av MöllevÄngen medför innefattar förbÀttrade kommunikationsmöjligheter, ökad lokalservice, förbÀttrad nÀringslivsstruktur och ökade lokala skatteintÀkter.

Att ligga steget före... : En studie om pedagogers erfarenheter av barn med ADHD-diagnos i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

FörbÀttring i dagliga aktiviteter efter rehabilitering pÄ geriatrisk klinik : Improvement in daily activities after rehabilitation in a Geriatric Department

CI-metoden Àr en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion pÄ den intakta armen och handen frÀmjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbÀttra anvÀndningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva CI-metoden och dess effekter pÄ funktions- och aktivitetsförmÄga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden pÄ barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras pÄ sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier frÄn Ären 2001-2006 och en studie frÄn 1997. Artiklara Àr sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbÀttringar i bÄde funktions- och aktivitetsförmÄga. MÄnga av de förbÀttringar som gjorts under behandlingen kvarstod Àven vid uppföljningen, fyra veckor till sex mÄnader senare.

En strukturerad preventiv intervention baserad pÄ "Acceptance and Commitment Therapy" för ungdomar med psykisk ohÀlsa : pilottestning av en manualiserad ACT-gruppbehandling

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett angelÀget forskningsomrÄde, bÄde sett till mÀnskligt lidande för individen och ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som Àr randomiserad stratifierat för kön avsÄg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv Àn sedvanligt omhÀndertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa operationaliserades i termer av Ängest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmÀn psykisk hÀlsa, psykologisk flexibilitet, beteendemÀssigt och emotionellt undvikande, samt medveten nÀrvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter pÄ stress, upplevd global livskvalitet och medveten nÀrvaro, samt mÄttliga effekter pÄ allmÀn psykisk hÀlsa, och svaga effekter pÄ depression, Ängest, psykologisk flexibilitet, beteendemÀssigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

Effekter av förÀndringar i arbetslöshetsförsÀkringen

Syftet med denna uppsats Àr att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsÀkringen som genomförts under vÄren 2007. De tre reformer som avses Àr; sÀnkningen av taket i försÀkringen, införandet av en nedtrappning i ersÀttningsnivÄn och borttagandet av möjligheten till förlÀngd ersÀttningsperiod. Med hjÀlp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna pÄ individernas beteende. VÄr huvudslutsats Àr att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt pÄ utflödet ur arbetslöshet till arbete.

Effekter av patientutbildning pÄ livskvalité och egenvÄrd hos patienter med hjÀrtsvikt - en litteraturstudie

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom samt en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinlÀggning. HjÀrtsvikt bidrar till en försÀmrad hÀlsa och livskvalitet. EgenvÄrdsÄtgÀrder har en betydande roll för att frÀmja patientens hÀlsa samt för att förebygga försÀmring av tillstÄndet. Brister i egenvÄrd hos patienten beror till stor del pÄ okunskap om hjÀrtsvikt och egenvÄrdsÄtgÀrder.Syfte: Att beskriva vilka effekter patientutbildning har pÄ egenvÄrd och livskvalité hos patienter med hjÀrtsvikt, syftet var Àven att beskriva de ingÄende artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar frÄn databasen Pubmed har inkluderats för att kunna svara pÄ syfte och frÄgestÀllningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanstÀllts under 6 kategorier.Resultat: Patientutbildning har visat sig ha positiva effekter bÄde pÄ egenvÄrd och livskvalité.

Immersion och lÀrande

I denna uppsats försöker jag faststÀlla om immersion har nÄgon effekt pÄ lÀrande i serious games och i sÄ fall vilken effekt det har. MÄnga spelutvecklare och forskare sÀger att immersion hjÀlper lÀrande i spel. I min genomgÄng av fakta har jag inte kunnat hitta nÄgot som stödjer denna Äsikt. MÄnga artiklar hÀnvisar till ?tidigare forskning? men saknar sedan referenser till denna forskning.

...man Àr liksom mer som ett kompisgÀng... : SjÀlvdialyspatienters upplevelser av information och stöd i samband med start av dialys

Bakgrund: FotsÄr Àr en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsÄr och amputationer ska sjuksköterskan med hjÀlp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bÀttre vÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvÄrdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien Àr gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgÄr ifrÄn tre huvudkategorier.

Beröringens betydelse för Àldre mÀnniskors vÀlbefinnande

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

MI- metodens effekter pÄ alkoholkonsumtion : en litteraturstudie

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat frÄn drygt 8 liter ren alkohol per person och Är till cirka 10,5 liter per person och Är. Varje Är dör minst 6000 mÀnniskor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i mÄttlig mÀngd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag berÀknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) Àr en metod som anvÀnds av bland annat vÄrdpersonal för att motivera personer till förÀndring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Leder utbildning till utveckling? : en studie av ett kompetensutvecklingsprojekt i Södermanlands lÀn, landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

Incitamentsstrukturer i socialbidragssystemet : Leder hÄrdare krav till ett minskat socialbidragstagande?

I denna uppsats studeras hur förÀndrade incitament i form av hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar pÄ andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utstrÀckning har infört hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hÄrdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrÄn graden av aktivitet vad gÀller att fÄ socialbidragstagare i aktivering. VÀldigt aktiva kommuner jÀmförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsÀttning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hÄrda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter pÄ andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begrÀnsade effekter pÄ kommunernas socialbidragskostnader..

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->