Sök:

Sökresultat:

152 Uppsatser om \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\'organiserat vćld\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\' - Sida 2 av 11

NÀr fibern kom till byn : om socialt kapital, mötesplatser och drivkrafter i en vÀrmlÀndsk by

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och pÄ landsbygden sker den med hjÀlp av lokala krafter. Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i VÀrmland har organiserat sig och hur mÀnniskor har upplevt och pÄverkats av etableringen. För att uppnÄ detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i VÀsterrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus pÄ socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man vÀljer att mobilisera sig skiljer sig Ät, samtidigt som tillit, nÀtverk och mötesplatser Àr viktiga delar i bredbandsetableringen..

TvÀrsprÄkliga synonymer hos finsk-svenska barn

Volterra och Taeschner (1978) menar att barn under 2 Är inte anvÀnder tvÀrsprÄkliga synonymer eftersom orden frÄn början Àr organiserat i ett sprÄksystem, inte tvÄ. Syftet med studien Àr att jÀmföra sammansÀttningen av samtidigt tvÄsprÄkiga barns ordförrÄd, speciellt med avseende pÄ tvÀrsprÄkliga synonymer .19 förÀldrar har deltagit i studien med barn som Àr 16-28 mÄnader gamla. I studien har CDI formulÀret anvÀnts pÄ finska och svenska. De flesta av deltagarna var fortfarande hemma med förÀldraledig förÀlder och de flesta av dessa var finsksprÄkiga. De som gick pÄ förskola gick pÄ finsksprÄkig förskola.

Lokala förebyggargruppen i Ursviken

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

I varje lÀnk i kedjan behöver vi ha samsyn. Organisation av sÀrskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Är.

ABSTRAKT BornefjĂ€ll, Åsa (2011). I varje lĂ€nk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sĂ€rskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Ă„r (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka hur stödet Ă€r organiserat i en kommun, nĂ€r barn föds med eller hamnar i behov av sĂ€rskilt stöd, upp till 20 Ă„r Ă„lder, utifrĂ„n respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sĂ€rskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Praktiska och/eller strategiska intressen : Ett arbete om kvinnors deltagande i sociala rörelser i Argentina

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

FrÄn relaterat till organiserat - en studie i folksonomiers hierarkiska strukturer

Folksonomier, system som lÄter anvÀndare klassificera innehÄll, blir allt vanligare pÄ webben. Typiskt sker denna klassificering genom att anvÀndare fritt beskriver innehÄllsobjekt med hjÀlp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhÄller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen Àr baserad pÄ ett webbgrÀnssnitt, dÀr besökare kunde förfina eller förkasta förslag pÄ hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrÄn av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin mÄste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnÄs. Förslag pÄ sÄdana förÀndringar presenteras slutligen..

NivÄgrupperad matematikundervisning - möjligheter eller problem? : Ett arbete om nivÄgrupperad matematikundervisning med fokus pÄ tvÄ skolor i norra Sverige.

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.

?Miljön sÀnder budskap om vad som förvÀntas ske...? : LÀrandemiljön i förskola och skola

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

Koordination och organisation : - tvÄ viktiga begrepp vid skapandet av en innehÄllsrik hemsida för kommunala myndigheter

Vi har undersökt vilket innehÄll som socialtjÀnstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har pÄ sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehÄllsmÀssigt ser det vÀldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna Ät Àr aktiviteter och kontaktmöjligheter för anvÀndarna. En del kommuner erbjuder sina anvÀndare möjligheten till kontakt via email till berörd handlÀggare medan andra valt att enbart ha email till sjÀlva enheten eller nÄgon chef.Koordinationen kring sjÀlva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att anvÀnda standardprogram.Arbetets organisation utgÄr ifrÄn en grundlÀggande form av AD-hocracy..

Organiserat kaos - om det icke-linjÀra narrativet och hur det anvÀnds i Christopher Nolans Memento

The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20?s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared Pulp Fiction. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it?s used in my example film Memento. In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is ?turned over? to form a ?normal?, linear narrative.

Genus : med fokus pÄ pojkar

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

HÀlsofrÀmjande skola

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

Datorprogrammet Lexia : KlasslÀrare och specialpedagogers syn pÄ programmet och dess anvÀndning i skolan

Datorprogrammet Lexia var nĂ„got vi för första gĂ„ngen  kom i kontakt med tidigt i vĂ„r lĂ€rarutbildning och Ă€ven om vi inte hade tillfĂ€llet att dĂ„ sĂ€tta oss in i det tillrĂ€ckligt sĂ„ har tankarna kring Lexia bestĂ„tt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ vilken sprĂ„kutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslĂ€rarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen Ă€r organiserat.Vi har intervjuat lĂ€rare och specialpedagoger pĂ„ olika skolor och fĂ„tt svar som efter bearbetning sammanstĂ€lldes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frĂ„gestĂ€llningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslĂ€rare men ocksĂ„ att klasslĂ€rarna anser att de pĂ„verkande faktorerna Ă€r mer hindrande Ă€n hjĂ€lpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer sĂ„ har de negativa faktorerna, sĂ„som tids- och datorbrist, stört anvĂ€ndandet av Lexia..

Kvinnosyn: om bemötandet av kvinnor i politiken

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen pÄ kvinnans roll och de nuvarande förvÀntningarna som stÀlls pÄ kvinnor i politiken. BegrÀnsningarna Àr att studera nÄgra utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsÀtt kan ha pÄverkat dagens samhÀlle. TvÄ moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och hÀrskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn pÄ hur bemötande och synsÀttet pÄ kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsÀtt och vÀrderingar fortfarande Àr aktuella.

FörstÄelse för den nya goodwillredovisningen och IASBs arbete : Kritik satt i ett globalt sammanhang

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->