Begging as a phenomenon has again become a hot topic of debate both in the public and the media. Actions have been discussed and motions have been given to social authorities in the country. During the last two years people from other parts of Europe who engage in street begging have been seen on the streets of Kristianstad.The purpose of this paper is to find out the individuals, certain authorities and other participants experiences of people begging in public places in Kristianstad. We have used a combination of qualitative, quantitative and literature review method and we have a social constructionist perspective as a basis. The participants and authorities we have included in the study are the police, the social services, security guards, a shop owner and two other assistance agencies.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att se hur professioner som Polis och SocialtjÀnst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis frÄn Supporterpolisen och tre stycken fÀltassistenter under socialtjÀnsten. Vi har ocksÄ samlat in data frÄn officiella dokument som vi har fÄtt frÄn de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar ocksÄ hur det förebyggander arbetet Àr organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande mÄlen inom organisationerna Àr. Vi har Àven fÄtt information om vad polisen och socialtjÀnsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som Àr positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: VÄr slutsats Àr att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

EnergiomrÄdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt omrÄde i dagens samhÀlle. En minskad energianvÀndning Àr gynnsam för miljö och klimat och Àr Àven attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin anvÀndning av energi men de ÄtgÀrder som finns att tillgÄ för att uppnÄ detta vidtas inte fullt ut. Detta beror pÄ att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar pÄ dessa hinder men Àven pÄ de drivkrafter som kan anvÀndas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framtrÀder ekonomi och inre samt yttre pÄverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

Den globala temperaturökningen vi mÀrker av idag Àr, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. För att hantera klimatproblematiken pÄ ett effektivt sÀtt och minska utslÀppen, mÄste alla delar i samhÀllet involveras. Det senaste Äret har miljöproblem, och framför allt det om den förstÀrkta vÀxthuseffekten, kommit att betraktas som samhÀllsbyggnadsproblem. För att fÄ med de flesta delar av samhÀllet i arbetet med att minska utslÀppen av vÀxthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utslÀpp av klimatpÄverkande gaser.

Valet av uppsatsÀmne vÀxte fram under den senare delen av vÄr utbildning, bl. a. genom en förelÀsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men Àven efter tema kursen Psykiska funktionshinder och vÀlfÀrd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svÄrbehandlade och utsatta grupperna i samhÀllet (SOU 1999:1).

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Syftet med uppsatsen Àr dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som Àgare, dels att beskriva hur staten har organiserat Àgandet. Vidare analyseras statens Àgarstyrning som definierats som alla ÄtgÀrder, bÄde före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. UtifrÄn agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som anvÀnds för att studera hur staten utövar Àgande över sina helÀgda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. SÀrskild vikt lÀggs vid styrelsesammansÀttning, kompensationsprogram, sÀrskilda samhÀllsuppdrag och utvÀrderingsmÄtt.

Att handla klĂ€der Ă€r nĂ„got alla mĂ€nniskor gör, vare sig det Ă€r för att vi mĂ„ste eller för att det som numera Ă€r allt vanligare, för att det Ă€r en hobby och för mĂ„nga ett behov som tillfredsstĂ€lls. DĂ„ det pĂ„ marknaden rĂ„der stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag Ă€ven satsar pĂ„ postorder som alternativ gĂ€ller det för den fysiska butiken att sĂ€rskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker mĂ„ste skapa en miljö dĂ€r kunderna trivs och dit de vĂ€ljer att Ă„terkomma och hitta ett sĂ€tt att slĂ„ igenom det brus av erbjudanden som kommer frĂ„n konkurrenter. Syftet Ă€r att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingĂ„r i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels pĂ„ butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkĂ€t som lagts upp pĂ„ det sociala nĂ€tverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tĂ€nka pĂ„ var hur personalen upptrĂ€dde mot butiksbesökarna, att de var vĂ€nliga och hjĂ€lpande utan att vara pĂ„trĂ€ngande.Även att lokalen var öppen, luftig sĂ„ att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp klĂ€derna bra.Varorna skall vara exponerade sĂ„ att kunden fĂ„r en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lĂ€ttĂ„tkomligt och gĂ€rna upphĂ€ngda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov..

Datum: 2009-06-02NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hÄllbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett nÄgra förÀndringar i vad bolagen redovisar idag i sina hÄllbarhetsredovisningar jÀmfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hÄllbarhetsredovisningar presenteras 2008 jÀmfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hÄllbarhetsredovisningar frÄn 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  Resultat: Resultat vi kom fram till Àr att arbetet Àr organiserat pÄ olika sÀtt men gemensamt för bolagen Àr att mÄnga har CSR-frÄgor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanstÀllas. Alla tre bolagen har förbÀttrat sin presentation av hÄllbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. JÀmfört med 2005 har tvÄ av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergÄngen frÄn Guidelines 2002 till nya G3.

Dumpstring Àr en handling som innebÀr att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slÀngda saker, sÄsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte Àr att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstÄnd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samt undersöka vilka förutsÀttningar det finns för dumpstringen att vÀxa och mobilisera sig som en motstÄndsrörelse. För att besvara dessa frÄgor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teorier kring motstÄnd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstÄnd mot den rÄdande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhÀllet. Dumpstrarna utmanar grundlÀggande normer i samhÀllet genom att tydligt avvika frÄn dessa.Undersökningens resultatet visar Àven att dumpstrarna gÄr att finna i skÀrningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstÄnd och ett organiserat, kollektiv motstÄnd - en sÄ kallad social rörelse.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka nÄgra elevers Äsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandÄr, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget gÄr igenom ska ett preparandÄr erbjudas pÄ grundskolenivÄ till de elever som inte uppfyller kunskapsmÄlen för ett nationellt program pÄ gymnasiet, men som har förutsÀttningar att nÄ mÄlen under ett tionde Är pÄ grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet Àr organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gÀllande det individuella programmet. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom tvÄ olika fokusgrupper med sju elever frÄn Ärskurs nio, samt sju elever frÄn det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades Äsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförstÄelse frÄn dem som den politiska reformen gÀller.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgÄtt en förÀndring dÀr större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av smÄföretagandet i Sverige gör att frÄgan vÀcks om vad som hÀnder med smÄföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sÀtt för smÄföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. SmÄföretagaren beskrivs inte sÀllan ha en önskan om att arbeta sjÀlvstÀndigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. DÄ tvÄ av tre smÄföretag ÀndÄ vÀljer att regelbundet samarbeta med andra företag Àr det av intresse att undersöka vad smÄföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka varför smÄföretag vÀljer att ingÄ organiserad samverkan.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som Ă€gt rum i Indien, november 2012. Reformen innebĂ€r att företag med flera varumĂ€rken fĂ„r etablera sig med en maximal Ă€garandel pĂ„ 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utlĂ€ndska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar Ă€gt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika Ă€r alla exempel pĂ„ detta.