This thesis aims at investigating the conflict development of Swedish foreign policy debates during 1989-2000. It is rather assumed that the Swedish foreign policy debates have been highly characterized by a large consensus. Despite that, there have been certain occurrences where the political parties have flushed into party struggle and shown disagreements over the party frontiers. This has raised questions about the range of conflict and consensus in such debates where I have studied the political parties' backchats. I have studied situations where the political parties replicate each other in order to investigate the range of consensus and controversy that exists within different foreign policy areas.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.

Titel SkrÀckvisioner och demokratiska kampanjideal ? professionalisering bland partierna i GöteborgFörfattare Sofia Johansson och Daniel SwedinKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborgs UniversitetTermin VÄrterminen 2008Handledare Bengt JohanssonSidantal 49 + bilagaSyfte Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning partierna i Göteborg vidvalet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktÀriseras som professionaliserade.Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med partiföretrÀdare för de etablerade politiska partierna i Göteborg.Material 7 intervjuer med politiska företrÀdare:Gunnel Aho, moderaternaJöran Fagerlund, vÀnsterpartietFranziska Gustafsson, centerpartietMartin Hellström, kristdemokraternaStefan Landberg, folkpartietMax Reijer, miljöpartietClaes Wennberg, socialdemokraternaHuvudresultat Vi har funnit att partierna i Göteborg i viss mÄn kan anses somprofessionaliserade i sitt kampanjarbete. VÄrt resultat visar att samtliga partier anvÀnde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utstrÀckning. Huvudsakligen var partierna i Göteborg sÀljorienterade i kampanjarbetet.

Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kÀrnkraftsfrÄgan att BarsebÀck skulle stÀngas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i bÄde Danmark och Sverige kring kÀrnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat tvÄ danska respektive tvÄ svenska dagstidningar för att jÀmföra debatten mellan lÀnderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgÄngspunkter i frÄgan om BarsebÀck. Skillnaden Àr att svenskarna Àr inkluderade i demos medan danskarna stÄr utanför i denna bemÀrkelse.

Den hÀr rapporten som genomförts vill belysa hur samhÀllskunskapslÀrare ser pÄ sin egen neutralitet nÀr det gÀller undervisning i politik. Den politiska arenan hÄller pÄ att förÀndras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I mÄnga lÀnder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likasÄ i Sveriges riksdag.För mÄnga Àr det svÄrt att förstÄ hur och varför de fÄr ett sÄdant stort stöd och det jag delvis vill uppnÄ med den hÀr rapporten Àr att visa pÄ hur komplicerat det kan vara att undervisa pÄ ett neutralt sÀtt om politik nÀr det uppkommer aktörer pÄ den politiska arenan som uppenbarligen inte stÄr för de demokratiska vÀrden som skolan vilar pÄ.För att visa hur komplicerat det Àr har jag intervjuat aktiva samhÀllskunskapslÀrare som ger sin syn pÄ neutralitet, svarar allmÀnt om politik i undervisningen och dÀrefter har de fÄtt ett par djupare frÄgor om de tror att det Àr möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lÀrare.Resultatet Àr svÄrdefinierat men kortfattat kan man sÀga att lÀrare anser att neutralitet i undervisningen Àr att förmedla de demokratiska vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheter som skolan vilar pÄ. 3 av 4 lÀrare anser ocksÄ att man ska kunna bli frÄntagen sin tjÀnst om man överför sina politiska Äsikter pÄ eleverna om de avviker frÄn de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna och de mÀnskliga rÀttigheterna samt bryter mot lagar och regler..

LÄngtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Àr ett högst aktuellt Àmne för sÄvÀl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhÀllet pengar och ju lÀngre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in pÄ arbetsmarknaden.?I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr vi vÀnder blicken frÄn de politiska diskussionerna och istÀllet fokuserar pÄ de lÄngtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas Ätta lÄngtidsarbetslösa individer frÄn tvÄ olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriÀrresor, syn pÄ sitt eget ansvar, hjÀlpen de fÄtt och kÀnslan inför framtiden.

This thesis studies the indirect effects of Europeanization on national political parties. I argue that Europeanization has affected the way national parties operate, and communicate with the voters, by restricting the national policy space through increased economic and political integration. Furthermore, I argue that the impact of Europeanization is likely to be reflected in electoral manifestos and changed patterns of party competition. Accordingly, Europeanization is hypothesized to change party rhetoric in a cartel-like manner by diminishing voters? expectations, and also by avoiding EU-affairs in electoral manifestos. The hypothesis suggests, moreover, that Europeanization is reflected in convergence among parties regarding the rhetoric concerning EU-affairs. The purpose of the thesis is to examine to what extent the rhetoric concerning EU-affairs has changed in electoral manifestos sinceSwedenjoined the European Union in 1995.

AbstractMedia presents hate crimes and nationalism as phenomenon that has increased both internationally and nationally in recent years. Further media largely pair these phenomenon together. The groups mostly exposed to hate and nationalism are people of different ethnic origin and LGBTQ (lesbian, gay, bi, trans and queer) people. In Sweden's general election in 2010 a RHP-party, Sweden Democrats, made it in to Parliament. The purpose of this study was to examine how hate crimes and nationalism, in the form of the Sweden Democrats, has increased in Sweden and if there was any link between them.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

This thesis aims to investigate whether the parties Danish People?s Party, the Progress Party, the Finns Party and the Sweden Democrats can be categorized within the same party family, based upon the parties positions regarding the EU and European integration. The thesis contributes to increased knowledge and deeper understanding about these parties stances toward the EU and European integration, with a particular focus on how euroscepticism is expressed within each party. The thesis addresses the following research questions: which category of euroenthusiast, europragmatist, eurosceptic and euroreject best describes each of the four parties? Do the parties fall within the same category, or are they dispersed across different categories? The categories are based on different conceptualizations of euroscepticism (Kopeck? & Mudde, 2002), which composes the theoretical framework along with an analytical scheme based on the different conceptualizations.

Synen pĂ„ invandring i Sverige har lĂ€nge varit omdiskuterad, inte minst i media men Ă€ven i politiska debatter. Invandringsnegativa partier fĂ„r allt större stöd sĂ€rskilt sett till det senaste decenniet. I den hĂ€r uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jĂ€mfört med den Ă€ldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hĂ€nsyn till bostadsregion, kön, förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt förĂ€ldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras pĂ„ data frĂ„n European Social Survey, 2002. ChiÂČ -test anvĂ€nds för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Syftet med undersökningen Àr att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det Àr journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. UtgÄr man frÄn journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna fÄ plats i medierna, eftersom det Àr viktigt för vÀljarnas Äsiktsbildning att fÄ information om partiernas politiska sakfrÄgor.En kvantitativ innehÄllsanalys ska ge svar pÄ om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det Àr som har skrivits och om det föreligger nÄgon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till Àr gestaltningsteorin och tidigare forskning av frÀmst Asp och StrömbÀck. Materialet bestÄr av Sydsvenska Dagbladet, SkÄnska Dagbladet och VÀsterbottens-Kuriren frÄn 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.

AbstraktEfter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svÄrt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. PÄ vÄren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stÄnd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmÀnt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen Àr att undersöka hur tre hallÀndska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka om det fanns nÄgon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jÀmfört med rikstidningarna, samt om det gÄr att urskilja nÄgot samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

I början av 1990-talet debatterades vÀrdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dÄvarande borgerliga regeringen beslutade föreslÄ att den nya lÀroplanen för det offentliga skolvÀsendet skulle vila pÄ demokratins grund och ocksÄ innehÄlla en uttalad vÀrdegrund. Syftet med denna studie Àr att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur vÀrdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny lÀroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehÄll. ForskningsfrÄgorna handlar sÄledes om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehÄllet och begreppet ?vÀrdegrund? innan beslutet om den nya lÀroplanen antogs av Riksdagen.