VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn de undersökningar vi gjort, med hjÀlp av frÄgeformulÀr, samt intervjuer ta reda pÄ hur mentorskapet fungerar pÄ den aktuella skolan. NÀr vi fÄtt kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utlÀsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem Àr ett bÀttre tillvÀgagÄngssÀtt Àn vad det mer traditionella klassförestÄndarsystemet Àr. Vi tittar nÀrmare pÄ vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstÄtt och hur kan mentorskapet pÄ skolan förbÀttras? Vi kommer att gÄ in i verksamheten pÄ ett djupare plan för att kunna fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sÀtt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och pÄ internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshÀrdar har pÄ den senaste tiden aktualiserats med de sÄ kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har sÄ lÀnge den funnits försökt hÀvda sitt vÄldsmonopol med blandad framgÄng. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket Àr förhÄllandet mellan stat, krig och organiserat vÄld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjÀlpa oss att förstÄ dagens PMC och kan vi i sÄ fall sia om dess framtid?.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs pÄ individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvÄrigheter. Med hjÀlp av enkÀter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi fÄ en klar bild av de faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod pÄ individnivÄ, vad som styr hur specialpedagogen arbetar pÄ gruppnivÄ samt vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat. Dessutom vill vi ta reda pÄ vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivÄer. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt de inlÀrningsteorier vi tror kan vara giltiga för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras pÄ samma sÀtt som i svenskÀmnet i de lÀgre Ärskurserna.

Datum: 2009-06-02NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hÄllbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett nÄgra förÀndringar i vad bolagen redovisar idag i sina hÄllbarhetsredovisningar jÀmfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hÄllbarhetsredovisningar presenteras 2008 jÀmfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hÄllbarhetsredovisningar frÄn 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  Resultat: Resultat vi kom fram till Àr att arbetet Àr organiserat pÄ olika sÀtt men gemensamt för bolagen Àr att mÄnga har CSR-frÄgor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanstÀllas. Alla tre bolagen har förbÀttrat sin presentation av hÄllbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. JÀmfört med 2005 har tvÄ av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergÄngen frÄn Guidelines 2002 till nya G3.

The reindeer are kept in extensive pasture systems where the conditions are similar to thosefor wild reindeer. Since the reindeer have special demands on their pasture, it is difficult tokeep them in intensive production systems where they cannot graze selectively. Too manyreindeer on a small area will also facilitate spread of diseases. A selection program forreindeer needs special qualifications according to several different reasons. The purpose withthis literature review is to summarize the factors needed for a reindeer selection program andthe problems and possibilities included.Reindeer grazing right has a special meaning to the Sami and are reserved for them accordingto immemorial rights.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

Traditionellt Àr medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlÀgga behov, krav, verksamhetsmÄl och förstÄelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgÄngspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar dÀrmed att det saknas ett perspektiv, nÀmligen det pÄ chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har dÀrför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsÀttning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvÀnda syn pÄ medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhÄllningssÀtt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Denna rapport Àr ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmÀnhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sÄdan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning dÀr jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; vÀg, terminal, godsbÀrare och drivmedel. HÀr behandlar jag Àven organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehÄller ocksÄ en detaljerad problembeskrivning dÀr jag avgrÀnsar problemet samt ger tvÄ perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemstÀllningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvÀgagÄngssÀtt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgÄngspunkt frÄn denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgÄngspunkt frÄn de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gÄng, att ge ett antal rekommendationer gÀllande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

I denna uppsats har jag studerat förÀndringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats dÀr jag utifrÄn en fallstudie pÄ Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förÀndringsarbetet. För att fÄ insikt i deras förÀndringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i tvÄ av deras utbildningsdagar.Förutom en beskrivning av hur arbetet pÄ Akademiska Sjukhuset Àr organiserat sÄ innehÄller arbetet Àven en stor teoridel som tar upp de grundlÀggande principerna i Lean-filosofin. I tillÀgg till detta sÄ presenteras ocksÄ en modell för förÀndringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förÀndringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jÀmföra teorierna med erfarenheterna frÄn utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förÀndringsarbetet.För att lyckas med Lean-implementeringen Àr det viktigt att inse att det kan finnas ett motstÄnd mot förÀndringarna.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram orsaker till varför samverkan mellan Àmnena idrott och fysik inte försiggÄr i större utstrÀckning Àn det gör idag och vilka möjligheter lÀrarna sjÀlva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lÀrare i fysik och 8 lÀrare i idrott och hÀlsa. Resultaten av dessa intervjuer Àr att lÀrarna vill arbeta Àmnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker Àr organisatorisk tid och att man Àr osÀker i relationen till den lÀrare man i sÄ fall skall samarbeta med. LÀrarnas förslag pÄ lösningar Àr att dels fÄ större möjligheter att mötas, bÄde spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gÀllande att tydligare styra verksamheten.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

?En stad för alla? Àr ett vÀlanvÀnt begrepp idag. Dock kan man frÄga sig vad en stad för alla egentligen innebÀr. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ boendefrÄgan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar pÄ exempel ifrÄn Sverige.