Idag hör man ofta barn som sÀger att det Àr trÄkigt i skolan och att de inte vill gÄ dit. Det mÀrks ocksÄ att de ofta inte Àr motiverade till att studera. Detta gjorde oss nyfikna pÄ vad man kunde göra för att öka deras motivation och lust att lÀra. Vi tyckte att detta var ett vÀldigt relevant Àmne för dagens samhÀlle dÄ man ofta hör om barn som inte klarar grundskolan med godkÀnda betyg. VÄrt syfte med denna forskning var att ta reda pÄ vad barnen finner roligt respektive trÄkigt i skolan och hur pedagogerna tar tillvara pÄ denna kunskap.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och tydliggöra lÀrarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gÀller anmÀlningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vÄrdnadshavare.I litteraturgenomgÄngen redogör vi för Àmnet relevant fakta ? detta för att ge lÀsaren en sÄ bred kunskapsbas som möjligt av det omrÄde som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet bestÄr av tre sammanstÀllda intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tvÄ lÀrare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de tvÄ lÀrarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den kÀnslomÀssiga sÄvÀl som den praktiska processen som det innebÀr att göra en anmÀlan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjÀlp frÄn skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Undersökningens syfte Àr att studera olika perspektiv pÄ förÀldrarinflytande i grundskolan, statens, lÀrarens och förÀldrarnas. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur staten/samhÀllet, lÀrarkÄren och förÀldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har anvÀnt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhÀlle, LÀrartidningen, SkolvÀrlden samt officiella tryck frÄn riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhÄllandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka om förÀldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur förÀldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven pÄverkade deras barn. I studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr det insamlade materialet tolkades utifrÄn symbolisk interaktionism samt stÀmplingsteorin. Fyra förÀldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att förÀldrarna upplevde att deras barn hade bristfÀlliga eller obefintliga stödinsatser dÀr somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lÀrare undersöka hur matematikintresset sÄg ut hos eleverna i Är 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,rÀkna mycket i matteboken och att tycka matematik Àr roligt. Matematik upplevdes som nÄgot man gör i skolan vilket upplevdes som trÄkigt och nÄgot man mÄste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. LÀrarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad frÄn eleverna ansÄg de att intresse Àr en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framÄt samt glÀdje.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar sÄvÀl intervjuer som en enkÀtundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gÄtt mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spÄr kvar av en syn dÀr man ser eleven som bÀrare av problemet vid svÄrigheter i skolan. Den empiriska delen framhÄller att skolans personal mÄnga gÄnger likstÀller specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsomrÄdet. Intervjuer och enkÀter visar ocksÄ att majoriteten av lÀrarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka fyra rektorers instÀllning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare Àr syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstÄende omdöme kan ge pÄ enskilda elever, undervisningen samt pÄ klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma pÄ grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutisk metod dÄ syftet varit att genomföra djupgÄende analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer Àr emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka faststÀlla vad de krav som arbetsmiljölagen stÀller innebÀr för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgÄngspunkt, men resultaten Àr tillÀmpliga pÄ all skolverksamhet. MÄlet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gÀllde inom arbetsmiljöomrÄdet, samt vilket ansvar som dÄ lÄg pÄ skolförvaltning, rektor och lÀrare. En annan viktig frÄga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivÄer inom skolan.Resultaten tyder pÄ att arbetsmiljöarbetet Àr eftersatt inom skolvÀrlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller Àr förberedda för.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare motverkar och förebygger klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med tvÄ verksamma lÀrare och tvÄ lÀraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrÄn olika teorier som behandlar klasskillnader, socialisation samt lÀroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekrÀfta att akademikerbarn klarar sig bÀttre Àn arbetarbarn i skolan och att lÀrare inte har nÄgon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta pÄ bÀsta sÀtt beror dels pÄ att det krÀvs mer resurser i skolan, dels att det krÀvs en större medvetenhet bland lÀrare om detta segregeringsfenomen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om att anvÀnda mobiltelefonen som hjÀlpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjÀlpmedel eller vÀger nackdelar som konflikter med elever angÄende anvÀndningen och risken för krÀnkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkÀter samt uppföljande intervjuer med lÀrare och elever. DÄ liknande undersökningar tidigare har utförts bland Àldre elever valde jag att göra undersökningen bland lÀrare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att bÄde elever och lÀrare Àr positiva till att mobiltelefonen anvÀnds i skolan dÄ den Àr lÀttillgÀnglig och snabb att anvÀnda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen Àr att en del elever kan kÀnna sig otrygga dÄ de Àr oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpÄ detta material kan distribueras pÄ internet.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Bakgrund: Immateriella tillgĂ„ngar sĂ„som kundrelationer, varumĂ€rke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvĂ€rva ett annat företag. SĂ„dana tillgĂ„ngar representerar ofta en vĂ€sentlig del av förvĂ€rvade vĂ€rde. År 2005 infördes en ny reglering gĂ€llande upprĂ€ttande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvĂ€rv ska man identifiera och separera immateriella tillgĂ„ngar frĂ„n goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvĂ€rv blir tydligare och mer jĂ€mförbar och dĂ€rigenom redovisningens anvĂ€ndbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgĂ„ngar i samband med rörelseförvĂ€rv har förbĂ€ttrats jĂ€mfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit nĂ„gra förbĂ€ttringar nĂ€r det gĂ€ller identifiering av immateriella tillgĂ„ngar och om företagen lyckades placera tillrĂ€ckliga upplysningar i sina Ă„rsredovisningar.AvgrĂ€nsningar: Rapporten avgrĂ€nsar sig till de immateriella tillgĂ„ngar som uppkommer som en del av företagsförvĂ€rv.