Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Bakgrund: LÄg medvetenhet om symtom och komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes har identifierats som ett stort problem. Information, motivation och beteende Àr centrala begrepp för att utbilda patienter i diabeteshantering.Syfte Syftet med denna studie Àr att belysa omvÄrdnadsstrategier som visats sig lÀmpliga i vÄrden av mÀnniskor med diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes pÄ vetenskapliga artiklar dÀr resultatens likheter och skillnader granskades och jÀmfördes.Resultat: Tre teman med omvÄrdnadsstrategier för typ 2 diabetiker identifierades; Motivation och beteendeförÀndringar, Utbildning och stöd samt Self-management.Diskussion: Diabeteshantering Àr en process dÀr förÀndringar krÀvs. Processen börjar med identifiering av patientens utgÄngspunkter och följs av lÀmpliga omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vilken typ av omvÄrdnadsstrategi som Àr mest effektiv Àr svÄrt att avgöra, men patientens sjÀlvbestÀmmande, i samrÄd med sjuksköterskan ger en indikation pÄ hur diabetes-hanteringen bör fortlöpa.Konklusion: OmvÄrdnadsstrategier för typ 2 diabetiker följer en process som inleds dÄ patienter blir diagnostiserade. Identifiering av patienters utgÄngspunkter bör följas upp med en identifiering av patientens omvÄrdnadsbehov.

Det hÀr arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. LitteraturgenomgÄngen ger en grund att stÄ pÄ, dÀrefter berÀttar tre lÀrare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever pÄ ett eller annat sÀtt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lÀrare pÄ olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stÄ inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanstÀllt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frÄgor som jag arbetat utifrÄn i arbetet Àr: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lÀrarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..

Detta examensarbete Àr ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet Àr att öka trivseln och glÀdjen i skolan i allmÀnhet och arbetsglÀdjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvÀrderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvÀrderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det Àr möjligt att skapa arbetsglÀdje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmÀnt representerar ett plusvÀrde i skolan.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Alltför mÄnga organisationer har datalager innehÄllande stora mÀngder sovande data, det vill sÀga data som sÀllan eller aldrig anvÀnds. Sovande data pÄverkar en organisations datalager negativt eftersom den försÀmrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och pÄverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) Àr det en mycket svÄr och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören mÄste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som anvÀnds och vilka rader utav data som anvÀnds för att kunna ta bort data frÄn datalagret. Enligt Inmon m.fl.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

TillgÀngliggörande av upphovsrÀttsligt skyddat material pÄ Internet som sker utan samtycke frÄn upphovsrÀttsinnehavaren utgör i dagslÀget en relativt stor och utbredd problematik, frÀmst genom att Internet och teknikerna vilka tillÀmpas vid fildelning pÄ senaste tiden har utvecklats och dÀrmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som anvÀnds vid fildelning, juridiska tillÀmpningsomrÄden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rÀttsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rÀtten samt utreda huruvida denna reglering frÀmst har haft en reparativ eller preventiv verkan pÄ den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger frÀmst pÄ studier av den juridiska problematiken gÀllande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutÀndan pÄvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrÀtten hittills frÀmst har lett till ett preventivt resultat snarare Àn ett reparativt..

Syftet med studien var att undersöka sjÀlvförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketrÀnare och en kontrollgrupp. En webbenkÀt med manliga medlemmar pÄ dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar pÄ dessa forum som varken styrketrÀnade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda Ät gÀllande social fysisk Ängest eller sjÀlvförtroende.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo Ären, detta har medförtatt tjÀnster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. SamhÀlletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjÀnster otillgÀngliga.Syftet med arbetet Àr att identifiera DDoS-attacker frÄn pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar Àven upp frÄgestÀllningar om likheter och skillnadermellan attackerna som anvÀnds samt huruvida de skiljer sig frÄn legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem nÀr skydd eller liknande implementeras.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö dÀr attackerna kan ske pÄ ett kontrollerat miljö,dÀr pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet pÄvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnÄ enskalning med en faktor pÄ 80 gÄnger. Det har Àven pÄvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Detta examensjobb fokuserar pÄ hur lÀrare sjÀlva ser pÄ fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta pÄverkar lÀrandet i skolan. Arbetet Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den Àr samtidigt Àven en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lÀrare har en uppfattning om att det mest grundlÀggande för ett bra ledarskap Àr att man som lÀrare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig Àr det mest grundlÀggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig Àven vara viktigt för att eleverna ska lÀra sig sÄ mycket som möjligt i skolan, och att det Àr grundstenen för att motivera eleverna till att lÀra..

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.