Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

Fem gymnasieklasser pÄ praktiska program i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet fick svara pÄ en enkÀt om fotosyntesen. Undersökningen genomfördes inom kursen Naturkunskap A. Antal elever som deltog i undersökningen var 78 st. Jag genomförde Àven en lektion kring fotosyntesen i tvÄ av klasserna. Dessa tvÄ klasser deltog Àven i en efterstudie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare i Är 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. LÀrare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat.Studien visar att lÀrares egna engagemang, kunskap och intresse Àr avgörande för hur man pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan arbeta med skönlitteratur för att nÄ delar av mÄlen i svenska. Det framkommer ocksÄ att reflekterande lÀsning bidrar till att utveckla elevernas sprÄk och ordförrÄd. I vÄr studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten frÄn intervjuerna att ett bÀttre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvÀrt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har nÄgon betydelse. MÄlet Àr att ta del av elevernas egna tankar och synsÀtt. Undersökningen utgÄr ifrÄn vad barnen tycker och tÀnker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes pÄ har sedan ett Ärs tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som nÄgot positivt.

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Det Àr inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt lÀroplanen, ha tillgÄng till informationstekniken. Dessutom, sÄ har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar Àr infödda i informationssamhÀllet men forskningen har visat att ungdomarna inte Àr per automatik kompetenta anvÀndare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bÀrbar dator per elev och lÀrare, utnyttjar den tillgÀngliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkÀt, anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Med den hÀr uppsatsen ville jag undersöka mÄngkulturalitet i skolan genom tvÄ perspektiv, lÀrarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mÄngkulturalitet uppfattas samt försöka komma Ät tankar och erfarenheter kring hur det Àr att gÄ eller att arbeta pÄ en mÄngkulturell skola. I mina frÄgestÀllningar riktade jag in mig pÄ hur begreppet mÄngkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mÄngkulturella skolmiljön, om och i sÄ fall hur lÀrare tar det mÄngkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i sÄ fall hur eleverna ansÄg att det mÄngkulturella pÄverkar dem sjÀlva och arbetssÀtt i skolan. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av lÀrare och elever. Att lÀra av varandra, och att se varje mÀnniska för vem den Àr och inte för var den kommer ifrÄn, blir en sjÀlvklar del i mötet pÄ skolan, enligt lÀrarna och eleverna. Till fördelarna hör ocksÄ att eleverna, och mÄnga av lÀrarna, anser att toleransen gentemot varandra Àr stor pÄ skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid gÄr Ät till att förklara ord och begrepp, det svÄra i att fÄ en bra kontakt med förÀldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som nÄgra invandrargrupper kÀnner gentemot varandra. Det finns en vilja hos lÀrarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgÄ ifrÄn elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, Àven om detta uppfattas som nÄgot svÄrt ibland.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna sjÀlva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare Àr det intressant att jÀmföra och se om elevers upplevelser kring stress stÀmmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod och som utgÄr utifrÄn kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fÄnga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jÀmförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel anvÀnds relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, ÄtgÀrder för att motverka stress samt stresshantering.

Sverige Ă€r ett mĂ„ngkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mĂ„ngkulturella. Syftet med undersökningen Ă€r att studera hur lĂ€rare arbetar i de mĂ„ngkulturella skolorna. Vilket förhĂ„llningssĂ€tt har lĂ€rare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svĂ„righeter/möjligheter stöter lĂ€rare pĂ„? Hur fungerar kontakten med hemmet/förĂ€ldrarna? KrĂ€vs det att lĂ€rare har ett annorlunda arbetssĂ€tt i den mĂ„ngkulturella skolan? Det Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som studien ger svar pĂ„.LitteraturgenomgĂ„ngen visar tydligt att lĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till elever och Ă„sikter Ă€r av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lĂ€rare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rĂ€ttvis undervisning utifrĂ„n varje enskild elevs behov.Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lĂ€rare pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Syftet med studien Àr att belysa hur ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt till eleverna och vilka strategier de dÄ anvÀnder i sin undervisning. I studien har lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola studerats. Deras olika förhÄllningssÀtt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever frÄn olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lÀrare vid en mÄngkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrÄn en hermeneutisk tolkningsprocess, dÀr empirins helhet och delar har stÀllts i förhÄllande till varandra.

DÄ skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fÄtt uppdraget att skola elever i kÀllkritiskt tÀnkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhÀllsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur lÀromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett kÀllkritiskt tÀnkande till elever. Vi har genomfört en lÀromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv pÄ historien A (2001) för att se hur dessa hanterar kÀllkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framstÀllning av historiska hÀndelser. Vi har Àven genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i SkÄne för att pÄ sÄ sÀtt fÄ insyn i huruvida de anser att just dessa lÀroböcker kan anvÀndas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nÄ betygen VÀl GodkÀnt samt Mycket VÀl GodkÀnt..

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..