Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvÄrigheter. Att vara koncentrerad Àr inte det lÀttaste, under en hel dag mÄste eleven koncentrera sig pÄ mÄnga olika saker. Eleven mÄste Àven lÀra sig att koppla bort vissa ljud och hÀndelser för att kunna koncentrera sig pÄ det den hÄller pÄ med. Att hjÀlpa elever med koncentrationssvÄrigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. KoncentrationssvÄrigheter kan bero pÄ mÄnga olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker.

SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom idrott och hÀlsa gÄr till vÀga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta pÄ simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skÀl.FrÄgestÀllningar:Hur hanterar idrottslÀrare problematiken som uppstÄr med elever som inte kan/vill delta pÄ simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta pÄ simundervisningen pÄ denna problematik?MetodDen metod som tillÀmpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillÀmpandet av den kvalitativa intervjun sÄ Àr frÄgorna som stÀlls vÀgledande för diskussionen och inte hÀmmande för utveckling av tankar och tycken.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad elever vill kunna pÄverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i Ärskurs fem pÄ en F-6 skola i Sverige har vi fÄtt reda pÄ vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna frÀmst vill ha inflytande över Àr den yttre miljön men att möjligheten att pÄverka i skolan inte Àr stor, speciellt inte i elevernas egen inlÀrningsprocess.  VÄr slutsats Àr att elever inte undervisas tillrÀckligt mycket i den demokratiska processen och dÀrför inte har tillrÀcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rÀtt till enligt skollagen och Lpo94..

Syftet med studien har varit att undersöka hur nĂ„gra elever som har Aspergers syndrom upplever trĂ€- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av Ă€mnet.Övergripande syfte Ă€r att, ur ett inifrĂ„nperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter frĂ„n elever samt författare vilka sjĂ€lva har Aspergers syndrom.Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger ? hur nĂ„gra trĂ€- och metallslöjdslĂ€rare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrĂ„n samt inifrĂ„nperspektiv. DĂ€refter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM.Metoden har varit en tolkning utifrĂ„n respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare kan upptÀcka, förebygga samt ÄtgÀrda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgÄng dÀr jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar Àven upp hur mobbningen kan ÄtgÀrdas och förebyggas enligt olika program som kan anvÀndas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter riktade till lÀrare i Är 7- 9. Dessa enkÀter innehöll frÄgor som berör begreppet mobbning.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser pĂ„ hur exkluderingen till sĂ€rskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstĂ€mmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi anvĂ€nde oss av fyra frĂ„gestĂ€llningar: Är sĂ€rskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad sĂ€ger skolans styrdokument om sĂ€rskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens sĂ€rskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gĂ€ller för att en elev i svĂ„righeter ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken FrĂ€mja en god lĂ€randemiljö stĂ„r att ?det Ă€r viktigt att skolan skapar en miljö dĂ€r samtliga elever inkluderas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsĂ€ttningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, sĂ„ sker en ökning av sĂ€rskiljande Ă„tgĂ€rder. Vi visste att det fanns sĂ€rskilda undervisningsgrupper i vĂ„ra egna kommuner och ville dĂ„ undersöka mer om hur och varför elever flyttas till sĂ€rskilda undervisningsgrupper i en tid dĂ„ talet om ?en skola för alla? Ă€r sĂ„ framtrĂ€dande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige dĂ€r det finns tvĂ„ sĂ€rskilda undervisningsgrupper, sĂ„ kallade resursskolor, som ligger Ă„tskilda frĂ„n sina hemskolor.

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur företrÀdare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hÀlsa, till exempel om de kÀnner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur skolorna bidrar till att förbÀttra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt pÄ tre olika skolor frÄn olika omrÄden i en sydsvensk stad. PÄ varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och tvÄ klasser, en Ärskurs fem och en Ärskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hÀlsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.

Syftet: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ svar pÄ hur krÀnkning kan se ut pÄ de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar krÀnkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka krÀnkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka krÀnkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att pÄ sÄ sÀtt komma nÀrmare informanterna och deras erfarenheter gÀllande krÀnkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att fÄ svar pÄ detta intervjuade vi Ätta elever inom fyra olika yrkesprogram. TvÄ elever pÄ Handelsprogrammet, tvÄ stycken pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Ämnets kĂ€rna Ă€r att studera hur muslimska elever kommer i klĂ€m vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tĂ€nker i frĂ„gan om mat och matvanor men ocksĂ„ hur jĂ€mstĂ€lldheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens frĂ€msta syfte Ă€r att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras hĂ€r och nu? Valet föll pĂ„ att anvĂ€nda en kvalitativ intervju för att lĂ€ra kĂ€nna eleverna bĂ€ttre och komma dem nĂ€rmre, vilket ocksĂ„ ger ett djup Ă„t uppsatsen. Metoden Ă€r vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sĂ€tt att tĂ€nka, lĂ€ra, agera, uppleva och förstĂ„.Valet föll pĂ„ att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och tvĂ„ flickor (Sara och Fia).

Denna uppsats syftar till att undersöka lÀrares, elevers och förÀldrars uppfattningar om vilken betydelse förÀldrars engagemang har betrÀffande elevens skolsituation. Vi anser Àmnet högst relevant inför vÄr kommande profession dÄ lÀraren förvÀntas samverka med förÀldrarna. Vi har inledande i undersökningen anvÀnt oss av kvantitativa enkÀter med elever samt förÀldrar frÄn fyra olika klasser. Vidare har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jÀmnt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrÄn tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrares, elevers samt förÀldrars uppfattningar kring förÀldrars engagemang samt dess betydelse betrÀffande elevens skolsituation. VÄr undersökning visar att lÀrare, elever och förÀldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. LÀrarna i vÄr studie Àr övertygade om att förÀldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.