Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studierförbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är attanalysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenskabörsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsriktjämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant.Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholmoch NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioderunder liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnligstyrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnligavd:arna..

Syftet med vår studie är att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslärare och specialpedagoger har om stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån intervjuer har vi fått insikt i vad yrkesgrupperna känner till angående hjälpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehåll vid stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn är den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslärare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i den tekniska evolution som har skett i affärssystemens värld. Syftet var att undersöka och beskriva implementat-ionsfasen av ett Enterprise Resource Planning System som tillhandahålls som en tjänst via internet. Fokus var att identifiera framgångsfaktorer för implementationen med hjälp av ett fallstudiebaserat tillvägagångssätt där tonvikt legat på intervjuer och andrahandsmaterial. Undersökningen visade att bland annat valet av ett för organisationen passande system, en omfattande verksamhetsanalys, implementeringshjälp av konsulter samt anpassning av affärsprocesser är viktiga faktorer för en framgångsrik implementation. Därtill såg vi att en tydlig projektplan, en Project Champion och dedikerade resurser också var viktiga faktorer för framgång..

Genom att använda sig av en dynamisk tolkningsmetod av Europakonventionen har Europadomstolen möjlighet att, med hänsyn till hur rättsuppfattningar och värderingar förändras i konventionsstaterna, tolka konventionen utifrån vid varje tid aktuella samhälleliga förhållanden. För hur vissa typer av frågor, främst sådana som berör den allmänna moralen eller privatlivet, bör hanteras, råder dock långt från konsensus bland de 47 konventionsstaterna. Här måste domstolen, för att inte föregå de nationella lagstiftarna, vara särskilt lyhörd då den balanserar allmänna och enskilda intressen mot varandra. För dessa frågor åtnjuter också staterna en relativt vid margin of appreciation, fri bedömningsmarginal, avseende hur de skall uppfylla de åtaganden som följer av konventionen. I denna uppsats undersöker jag hur Europadomstolen under årens lopp kommit att använda sig av den dynamiska tolkningsmetoden i ett, för konventionsstaterna, känsligt ämne; det om transsexualism och säkrandet av transsexuella personers mänskliga rättigheter.

Science for Life Laboratory:s (SciLifeLabs) användarstöd inom bioinformatik brister inom en del områden som användarutbildning, organisation och kommunikation. För att kunna tillgodose den snabba utvecklingen av biotekniken (till exempel nästa generations sekvensering) och inte minst SciLifeLab är det viktigt att dessa brister åtgärdas. Efter att ha utfört en serie intervjuer med användare och leverantörer av SciLifeLabs sekvenseringstjänster har vi kommit fram till sex förslag för att täcka problemen inom de olika områdena. Förslagen sträcker sig från att vara enkla till mer omfattande att implementera. Resultaten är riktade mot SciLifeLabs sekvenseringsplattform och är utformade för att kunna implementeras i dagsläget samt anpassas till framtida utvecklingar. Vi tror också att förslagen kan, med enkla modifieringar, användas av andra plattformar hos SciLifeLab..

Företagsledarna i undersökningen har stora förväntningar på revisorn. Företagsledarna anser att den fristående rådgivningen får vara ganska omfattande, för att företaget ska kunna få all hjälp de behöver. P.g.a. detta anser företagsledarna att det inte finns något olämpligt område för revisorn att rådgiva inom. Revisorerna i undersökningen sätter däremot en gräns för rådgivningen med hjälp av de etiska reglerna, och lämnar över de uppdrag som de anser att någon annan har mer kompetens för att utföra.

Bakgrund och problem: Ett bolags intäktsredovisning är centralt för ett företags välmående. Olika problem uppstår för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate åren, men genomgående har ?revenue recognition?, alltså att bestämma när och hur intäkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intäktsredovisning. Hur har intäktsredovisningen utvecklats genom åren?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta en närmare titt på intäktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att få djupare förståelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter år av förändringar, då speciellt frågan om när en intäkt ska tas upp.

Jag har jämfört två elevgrupper i skolår tre med avseende på hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen använde jag mig av två olika undersökningsmetoder, observation och enkätstudie. Observation användes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkätundersökning användes för att ta reda på elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i båda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Sveriges elpris har under åren stigit avsevärt, något som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sänkas. Arbetet ärfokuserat på belysningen i den del av fastigheten där åtgärder inte redan har genomförts.Energimätningar har utförts för att kartlägga det nuvarande tillståndet i derasbelysningsanläggningar. Mätresultaten gav underlag till de åtgärdsförslag som redovisasi rapporten. Åtgärdsförslagen innehåller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande åtgärden är.Resultatet visar på att de största energibesparingarna kan ske i de äldrebelysningsanläggningarna i fastigheten.

Organisationer idag står inför en omfattande konkurrens i en global miljö med en föränderlig marknad. Ständiga förbättringar är ett samlingsnamn för managementkoncept vilkas syfte är att effektivisera organisationen och minska onödigt ?spill? med hjälp av relativt små förändringar. Medarbetarnas deltagande är en av de viktigaste aspekterna för att skapa en effektiv offentlig organisation genom ständiga förbättringar. Traditionellt har den offentliga sektorn ett top-down perspektiv, medan koncepten om ständiga förbättringar bygger på ett bottom-up perspektiv.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.