Oberoende och objektivitet Àr tvÄ begrepp som diskuteras flitigt inom revisionsbranschen. Dessa tvÄ grundbegrepp ska revisorerna strÀva efter för att kunna ge klienternas intressenter en försÀkran om att den information de tar del av överensstÀmmer med verkligheten. Dessa begrepp sattes ur balans dÄ revisionsbranschen i början av 2000-talet skakades av tvÄ stora redovisningsskandaler dÀr en av de fem största revisionsbyrÄerna i branschen blev tvungen att lÀgga ner sin verksamhet pÄ grund av att de bland annat tillhandahöll tjÀnster som krockade med oberoendet och objektiviteten, med ett annat ord kallat byrÄjÀv. Dessa skandaler bidrog till diskussioner angÄende revisorns oberoende vilket bland annat har lett till införandet av en lagÀndring angÄende byrÄjÀv som innebÀr en skÀrpning av bestÀmmelserna. DÄ lagÀndringen trÀdde i kraft den 1 januari 2007 har revisionsbyrÄerna Ànnu inte sett effekterna av lagÀndringen fullt ut eftersom de inte vet hur klienterna kommer agera i samband med denna förÀndring.

Oberoende och objektivitet Àr tvÄ begrepp som diskuteras flitigt inom revisionsbranschen. Dessa tvÄ grundbegrepp ska revisorerna strÀva efter för att kunna ge klienternas intressenter en försÀkran om att den information de tar del av överensstÀmmer med verkligheten. Dessa begrepp sattes ur balans dÄ revisionsbranschen i början av 2000-talet skakades av tvÄ stora redovisningsskandaler dÀr en av de fem största revisionsbyrÄerna i branschen blev tvungen att lÀgga ner sin verksamhet pÄ grund av att de bland annat tillhandahöll tjÀnster som krockade med oberoendet och objektiviteten, med ett annat ord kallat byrÄjÀv. Dessa skandaler bidrog till diskussioner angÄende revisorns oberoende vilket bland annat har lett till införandet av en lagÀndring angÄende byrÄjÀv som innebÀr en skÀrpning av bestÀmmelserna. DÄ lagÀndringen trÀdde i kraft den 1 januari 2007 har revisionsbyrÄerna Ànnu inte sett effekterna av lagÀndringen fullt ut eftersom de inte vet hur klienterna kommer agera i samband med denna förÀndring.

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: VikingakÀrlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

Denna litteraturstudie har syftat till att synliggöra anvÀndningspotentialen av aska kopplat till ett miljö- och hÄllbarhetsperspektiv. Aska, som klassas som en avfallsprodukt, anvÀnds idag i stor omfattning i olika applikationer. I examensarbetet har en kartlÀggning gjorts över skillnader i sammansÀttning mellan olika typer av aska samt vilka regelverk som gÀller vid anvÀndning av aska. Vidare har sex anvÀndningsomrÄden för aska studerats och i arbetet klargörs vilka vinster, sÄvÀl ekonomiska som miljömÀssiga, och miljörisker som finns förenade med att anvÀnda aska. AnvÀndningsomrÄdena har stÀllts mot miljöbalkens definition av hÄllbar utveckling och mot nÄgra av Sveriges miljömÄl för att pÄ sÄ sÀtt kunna bedöma om askanvÀndningen bidrar till en hÄllbar utveckling.Undersökningen visar att totalhalterna av Àmnen kan skilja sig mycket Ät mellan olika typer av aska.

Uppsatsens titel: NĂ€r förtroendet Ă€r starkaste valutan ? En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus pĂ„ storbankerna Swedbank och Handelsbanken.Seminariedatum: 2009-01-12Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.Författare: Cecilia Brandt och Åsa LifbomHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergNyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumĂ€rke, finanskris, media, Swedbank, HandelsbankenSyfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r frĂ€mst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig sjĂ€lva och försöker bibehĂ„lla förtroendet hos sina privatkunder, pĂ„ sĂ„vĂ€l central som lokal nivĂ„. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstĂ€rkning avvarumĂ€rket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur bĂ„de bankernas eget perspek- tiv och enligt vĂ„r mening, med grund i teorin.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Även i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.

I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna pÄ ett forum som Àr ett av de frÀmsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella förÀldrar/blivande homo- och bisexuella förÀldrar. Syftet med undersökningen var att Àr fÄ ökad insikt om den sociala interaktionen pÄ forumet med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna pÄ forumet? GÄr det att utlÀsa sÀrskilda teman utifrÄn inlÀggen? PÄ vilket sÀtt kan forumet tÀnkas vara till nÄgon hjÀlp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

Denna studie behandlar mÄlstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sÀtts mÄl pÄ nationell, regional och lokal nivÄ. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om hur mÄlstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrÄn teorin. Studien förklarar ocksÄ i viss utstrÀckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen anvÀnds David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Öppna kontorslandskap Ă€r ett sĂ€tt att möblera arbetsplatser sĂ„ att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbĂ€ttra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbĂ€ttra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan pĂ„verka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsstĂ€llelse negativt. Dessutom finns det en risk för sĂ€mre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vilka förutsĂ€ttningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap pĂ„ en specifik organisation.

Arbetslösheten i Sverige ökade och nÄdde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krÀvs förstÄelse för vad som motiverar mÀnniskor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av tvÄ olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvÄng. Utöver motivationen pÄverkar Àven strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning Àr att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan pÄverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.