Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna.

Bakgrund: Enligt WHO beräknas det vara 448 miljoner nya fall av STI årligen hos personer i åldrarna 15-49 år. Under de senaste tio åren har STI ökat kraftigt.  Det är framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförändringar bidrar till fler partners och fler tillfälliga partners. Idag finns ett annat synsätt på relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en bild av huruvida mer ekonomisk information så som viktiga nyckeltal från årsredovisningar bör lyftas in i bostadsrätters objektsbeskrivningar eller ej.  Metod: I denna studie har vi influerats av ett hermeneutiskt perspektiv och ostrukturerade, kvalitativa intervjuer har gjorts. Dessa har genom ett strategiskt urval hållits med fastighets-mäklare samt bostadsrättsköpare som under eller efter deras bostadsrättsaffärer stött på problem gällande bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Vår analys och slutsats är till största delen baserade på empirikapitlet, där vi redovisat det vi från intervjuerna anser relevant för denna studie. De är även till viss del sammankopplade med kapitlet om regelverk.    Resultat & slutsats: De intervjuade konsumenternas kunskaper om bostadsrättsköpets risker och vad medlemskap i en bostadsrättsförening innebär är bristfälliga. Inga av de intervjuade fastighetsmäklarna använder nyckeltal, ofta på grund av tids- och/eller kunskapsbrist.

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med elevinflytande i årskurs 9. I studien används följande frågeställningar:Hur resonerar lärare i idrott och hälsa kring begreppet elevinflytande?Hur ser lärare i idrott och hälsas arbetet med elevinflytande ut?Vad får eleverna vara med och påverka? Vad får eleverna inte vara med och påverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lärare i idrott och hälsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrågorna lämnat utrymme för informanten att svara på.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Internet och sociala medier har radikalt förändrat förutsättningarna för hur människor konsumerar medier och kommunicerar med såväl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framväxt väcker frågor om hur och varför människor använder dessa. När företag inte längre kan skilja sig ur mängden med traditionell envägskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmärksamhet satsar allt fler på att bygga goda, långsiktiga relationer. Sociala medier är i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utsträckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsställelser användare erhåller från Instagram samt vilka förståelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

Syftet med denna studie är att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som är 15 år och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i Södertälje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig själva i ljuset av att de ingår i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sådant lag när det gäller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhället. Vår studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestående av Familjen, Föreningen och Församlingen är centrala när det gäller skapandet av dessa ungdomars normer och värderingar. Vi har sett att denna treenighet också spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, både vad gäller synen på sig själva som individer och för hur de ser på assyrier som etnisk grupp.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

De flesta organisationer är idag medvetna om att informationssystemsstrategier måste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affärsstrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har på senare år blivit allt viktigare, då teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera på marknaden. En organisations strategiarbete och strategiformulering påverkas direkt eller indirekt av yttre omständigheter. Det kan vara allt ifrån konkurrenter, det rådande konkurrensklimatet på marknaden till historiska händelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med strategiformuleringen. Idag måste organsationer oavsett om de är inom det privata eller offentliga sektorn, stora som små anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gällande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.